🎙 Ep7: Frågan som låter dig leva och leda från hjärtat

Jag tror att vi alla hamnar i lägen när vi frågar oss själva vilken väg som är rätt att ta. Vare sig det handlar om ett litet beslut, eller ett större. Det kan uppstå gånger när det känns som att olika delar av oss hamnar i konflikt med varandra om vad som är rätt. Vad som är logiskt och vad som faktiskt känns rätt. En instinkt och en intuition som säger en sak, och ett intellekt eller yttre faktorer som säger motsatsen.

 

Om du har valt entreprenörskap och/eller funnit en längtan och drivkraft att utforska din känsla att det finns mer, vågar jag anta att du på ett plan är fullt medveten om vilken beställning du har lagt, men samtidigt ingen aning om vart det kan leda dig. Du har gjort ett första val att vara närvarande och upprätta ett ägarskap i att forma ditt personliga äventyr.

 

Ett sant momentum uppstår enligt min erfarenhet när du går från att göra det som du “tror” är rätt, till att vara och göra det som känns rätt i dig och ditt hjärta. Ditt hjärta är en slags knytpunkt för det fysiska och det icke-fysiska. Detta inlägg är menat att hjälpa dig hitta tillbaka till en plats där du kan ta rätt beslut.

 

Jag tror att vi i det stora hela egentligen inte kan ta fel beslut, för det kommer alltid att leda till något som ger oss nya möjligheter att uppleva, lära och utveckla det vi behöver. Meningen med att leva och leda från hjärtat är snarare att skapa mindre omvägar och för att uppleva mer av det vi älskar, och kunna vara närvarande även genom smärta och utmaningar.

Jag har reviderat min definition av att leda med hjärtat. Ett sätt att beskriva “att leda från hjärtat” handlar om att du agerar och är på det sätt som känns djupt rätt för dig, med en samtidig öppenhet om hur det tar form och plats. Det är något naturligt men inte alltid enkelt. Faktiskt rätt ofta inte alls så enkelt, beroende på var vi är på vår resa. Att följa vårt hjärta kan vara bland det svåraste många gånger.

 

Att leda med ett öppet hjärta för mig är att vara i ett äventyr. Förut hade jag en ganska fast uppfattning om vad ett äventyr skulle se ut som och det hade oftast med en helt ny upplevelse att göra och något som “i allmänhet” anses mäktigt eller annorlunda. Ofta har jag kopplat det till något som skapar adrenalinpåslag, att hoppa fallskärm, att gå upp på scen inför massa människor, att tävla och så vidare.

 

Det har alltid funnits en tydlig komponent av att jag inte vet vad som ska hända. Att jag inte vet på förhand hur jag kommer att hantera upplevelsen, med eller utan förberedelser.

 

Jag har gjort de exemplena jag nämnde men det riktiga äventyret startade dock för mig när jag lät utforska min intuition och öppna upp fler nivåer av medvetande. Något som ofta sker i samband med att du möter botten, är med om en kris eller hamnar i stark känsla av att vara vilsen och uppgiven. När de större existentiella frågorna dyker upp.

 

Jag har på senare år haft 3 större omtumlande erfarenheter som allihopa adderat till att accelerera resan jag är på, som jag nu i efterhand förstår har bidragit starkt till att öppna upp mitt hjärta för att vara närvarande i det här äventyret som egentligen försiggår hela tiden, och att leda från den platsen mer och mer. Det finns givetvis fler omständigheter och erfarenheter som starkt har format mig men dessa är de tre som sticker ut.

 

Den första är när jag som 28 åring lämnar ett förhållande och alla omständigheter kopplade till det efter 11 år. Relationer, yrke, bostad, ort osv. Vid det laget hade det blivit väldigt tydligt för mig att jag inte hade tagit ansvar för att skapa det JAG vill skapa, och jag “börjar om” på egen hand. Ett beslut som kändes allt annat än tryggt, men jag var mer beredd att satsa på det okända än att bli kvar i det kända, som jag visste var det var på väg.

 

Den andra upplevelsen är när jag och min familj får beskedet att min då 54 åriga mamma har tidig Alzheimers, och allt som sker från den processen därefter. Rädslor, sorg, ilska, förtvivlan, förvirring. Att känna sig maktlös och försöka förbli rationell i något högst irrationellt. Få grejer har bett mig att observera och hålla mig själv så mycket kring alla tankar och känslor som har poppat upp kring detta.

 

Den tredje upplevelsen är min resa som entreprenör, från det att jag startade min egen PT/Coaching verksamhet år 2019, till att driva ett gemensamt bolag med två goda vänner och sedan hamna i ett läge att börja om på egen hand igen på en ny bana.

 

Alla dessa livsscenarion och processer är av olika karaktär men delar några gemensamma saker. De har skakat mig till kärnan, rivit upp rötter, lämnat mig famlande utan en tydlig väg framåt, lett till nya insikter, nya utmaningar och samtidigt – mer av mig själv, mer värdefulla insikter, möten, upplevelser, lärdomar, vackra minnen och färdigheter. Mer kärlek på alla plan och en tydligare kontakt med vilken resa livet ger oss möjlighet till.

 

Jag hade aldrig valt exakt dessa erfarenheter för mig själv på förhand, de har till synes hänt mig och med tiden blir det mer uppenbart hur allt har hänt FÖR mig. Entreprenörsresan är det tydligaste medvetna valet och jag kan också se hur jag med tiden tar mer och mer medvetna val, inte för att jag egentligen får mer kontroll utan för att jag släpper den.

 

Att leda med hjärtat är att välja att hela tiden leva i ett äventyr. Det är balansgången mellan att ha de allra högsta förväntningarna och samtidigt vara helt fri från att vara fäst vid dem. När du som entreprenör eller icke-entreprenör tackar ja till att leda med hjärtat kommer mycket att skifta, ibland smygande, ibland drastiskt.

 

Att leda med hjärtat är att hitta djup vördnad och glädje i själva processen och att låta dig föras med i vart den tar dig. De känslor som väcks och de lärdomar som formas. Detta äventyr kan vara omtumlande, adrenalinfyllt och något helt nytt men det kan också vara något helt stillsamt, ett nytt perspektiv av något till synes gammalt, nya delar av dig själv och andra, att stanna upp för att njuta av det som är – oavsett vad det är.

Att leda med hjärtat är att vara sårbar men det öppnar också upp för att lära känna den riktiga hjältinnan eller hjälten i dig.

Det är också stor skillnad inser jag nu på att förstå att äventyret pågår här och nu, kontra att försöka söka och stoppa sig själv full med äventyr för att slippa deala med något annat. Så allt kommer tillbaka till din intention i det du gör och den du är, och förmågan att kunna hitta näring både inåt och utåt. Vi kan och ska i min mening alltid välkomna nya upplevelser, så länge det inte sker på bekostnad av allt som försiggår och finns tillgängligt redan nu i denna stund.

 

Jag själv har lätt för att bli uttråkad när det inte händer något, men ofta handlar det om att jag kan hamna i ett dömande av vad det betyder att det till synes inte händer något. Mitt intellekt cravear nästa input, nästa kunskap, nästa nya upplevelse, nästa utmaning att bita tag i – och min själv pendlar mellan att skratta åt den här sidan och bjuda in den till något mer, och givetvis slita sitt hår när den tar ratten och flänger runt lite väl.

 

Så, det riktiga äventyret börjar enligt mig när kärlek, dvs hjärtat får leda vägen. När du kan låta koppla bort tjattret och distraktioner – och egentligen allt som kommer från rädsla eller brist. Om du driver eller funderar på att starta din själsledda business vet jag att du redan har fått kontakt med detta. Vågar du gå all in på den inbjudan och hänge dig till äventyret som följer?

 

Vi är så programmerade att låta hjärnan styra enhälligt och köra över andra aspekter av oss som egentligen är de som faktiskt har kapaciteten att leda oss helt rätt. Såsom att agera och leva från hjärtat även de gånger det inte känns som att det är logiskt. Det finns ett uttryck runt att låta ditt intellekt serva dig, och inte motsatsen där du blir slav under ditt intellekt. Om du har en längtan efter mer törs jag garantera att det ligger i att plocka fram mer av det som är din version av att leva och leda från hjärtat.

 

Frågan som har hjälpt mig att leva och leda från hjärtat, och att komma tillbaka till det när jag avviker, är när jag lägger handen på hjärtat eller tar ett djupt andetag och checkar in:

 

Är du med?

 

En enkel “ja/nej” fråga som ger tydligare och snabbare respons ju mer jag stärker den kopplingen. Något som ibland brukar kallas för muskeltestning. För mig är det ett förkroppsligat svar från ett högre medvetande. Om det känns som ett nej ger jag mig själv extra tid att återskapa ett state där jag kan känna kärlek, tacksamhet och nyfikenhet, sedan fråga, vad skulle du älska att skapa härifrån?

 

Den här frågan som låter dig leva och leda från hjärtat, och hur det känns i din kropp kan vara något helt annat för dig. Jag känner också ett behov här av att lägga till att precis som att återconnecta med ditt hjärta genom kärlek, tacksamhet och öppenhet, är det en fin linje till att trycka undan det som inte är det men som också behöver få ta plats. Om du känner dig frånkopplad ditt hjärta kan den rätta vägen lika gärna vara att du går in i din sorg, din ilska, din frustration, låter den ta plats för att kunna omvandlas till något som servar dig.

 

Min poäng är verkligen att lära känna mer av dig och ditt sätt, och lita på att en djupare del av dig alltid har din rygg. Så, är du redo att säga ett helhjärtat ja till ditt äventyr?

 

 

P.S För en mindre kondenserad version och “hela kakan” – lyssna på podden Business Med Själ – Episod 7.